Bakgrund och fortsättning
I sin långsiktiga klimat- och energistrategi har Finland har ställt som mål att sänka trafikens koldioxidutsläpp, dvs. CO2-utsläpp med 15 procent fram till år 2020 jämfört med utsläppen år 2005. Kvantitativt innebär målet att Finland eftersträvar en minskning på omkring fyra miljoner CO2-ton, av vilka en fjärdedel beräknas kunna uppnås genom ökad användning av förnybar energi i trafiken, i praktiken biobränslen.

Åtgärden bygger på EU:s bindande, landspecifika mål för Finland att minska utsläppen och på EU-direktiven om främjandet av användningen av förnybar energi samt om transportbränslens kvalitet. Utvecklingen påskyndas av den nationella energiskatteomläggningen som ger skatteförmåner för biokomponenter som uppfyller hållbarhetskriterierna (i kraft 1.1.2011).

Direktivet om förnybar energi, bränslekvalitetsdirektivet, energibeskattning

I direktivet om främjandet av förnybar energi (RES) 2009/28 EG ges en bindande skyldighet att öka förnybar energi i trafiken fram till år 2010 till en nivå på 10 % beräknat på drivmedlens energiinnehåll. I direktivet ingår också detaljerade krav på biodrivmedlens hållbarhet och minskade drivhusgaser under sin livscykel. Finland har skärpt sitt mål till 20 % genom en nationell lag om distributionsskyldighet (i kraft 1.1.2011), eftersom Finland har goda möjligheter att öka produktionen av inhemska s.k. dubbelt räknade biobränslen med hjälp av ny teknologi. Råmaterialet i dubbelt räknade biobränslen är avfall, restprodukter och cellulosa från icke-livsmedel eller lignin.

Direktivet om förnybar energi kompletterar bränslekvalitetsdirektivet (FQD) 2009/30/EG där målet är att minska drivmedlens kolintensitet med 10 % fram till år 2020. 6 % av denna siffra utgör en bindande skyldighet och 4 % bygger på frivilliga åtgärder. Den obligatoriska andelen genomförs i praktiken genom ökad biohalt i bränslen. Bränslekvalitetsdirektivet fastställer också gränsvärdena för biokomponenthalten i bränslen: bensin får innehålla max. 10 volymprocent etanol och diesel max. 7 volymprocent s.k. FAME (Fatty Acid Methyl Ester), dvs. vanligen rybsbaserad biodiesel. I Finland anges dessa skyldigheter i den nya bränslekvalitetsförordningen (i kraft 1.1.2011).

Energiskatteomläggningen ändrade tillverkningsskatten på flytande bränslen. Från och med år 2011 uppbärs en energiinnehållsskatt på fossila och biobaserade bränslen som grundar sig på energiinnehållet och en koldioxidskatt som grundar sig på koldioxidutsläppen. Detta gynnar biobränslen.

År 2011 och framöver

Utgående från ovanstående är, från början av 2011, den grundläggande bensinkvaliteten på marknaden 95 E10 som innehåller max. 10 volymprocent etanol. Bensinkvaliteten 98 E5, som innehåller max. 5 volymprocent etanol kommer att finnas kvar ännu länge för motorer som inte kan använda E10.

Skyldigheten i Finland att distribuera biobränslen innebär inte automatiskt att man efter E10 i snabb takt övergår till ännu högre etanolhalter i bensinen.

Distributionsskyldigheten kan också framöver uppfyllas, t.ex. genom att tillsätta biokomponenter i diesel och använda större mängder etanolblandningsbränsle E85. Om en biokomponent är framställd ur skogsbrukets rest- och avfallsbaserade råmaterial kan utsläppsminskningen beaktas dubbelt i uträkningarna. Det minskar behovet av att ta i bruk bensinkvaliteter med 15-20 volymprocent etanol flera år framöver.

Poutapilvi web design - P4 - julkaisujärjestelmä